måndag 24 oktober 2011

Trygghet i skolan

Det har varit en tuff start. En tung och arbetssam start mellan oss och skolan. Den äldsta av våra barn har nu kommit hela vägen till år 2 och vill inte längre gå till skolan, har ont i huvudet, ont i magen och vill att helgerna ska vara längre. I år 0 fick L inget stöd och ingen hjälp av sina lärare. I år 1 fick L träffa sin lärare två av fem dagar i veckan. I år 2, som i och för sig inte kommit så långt, har L fortfarande inte en fast lärare, klassen är helt oregerlig och i klassrummet är det så stökigt att det inte kan ha finnuts någon städning på flera veckor. Hela klassen uttrycker (på olika sätt såklart) att allt är fel.

Pia Björklid är författare till en översikt om Lärande och fysisk miljö. Den fysiska miljön handlar lika mycket om den pedagogiska atmosfären och de tu tillsammans utgör lärandemiljön. Den fysiska miljön är viktig, bland annat är det väsentligt att klassrummet är ordnat och städat. Man skulle kunna summera det till: en yttre struktur ger en inre struktur. Men jag pratar inte om militärövningsexempel eller alla stöpta i samma mall eller pedantiskt rent där den viktigaste lärdomen är att mappen är till för att läxpapprena ska komma tillbaka ovikta. Nej, jag pratar om trygghet. Alla barn behöver trygghet.

"Det är lättare att lära om man mår bra och känner sig trygg i skolan.
Lärandet och kunskap kan ge en känsla av sammanhang och självkänsla som kan göra
att man mår bra och att man även känner sig trygg." Citatet är från Folkhälsoguiden.

På kommunens hemsida kan man läsa om kommunens skolmodell. Här är vinsterna enligt kommunen.


  • Möten mellan människor

  • Möten mellan skolämnen

  • Ökad trygghet bland elever och personal

  • Tillgängliga vuxna

  • Mer tid med eleverna

  • Nya möjligheter i undervisningen – med flexiblare gruppindelningar, flexiblare ytor och gränsöverskridande ämnen

  • Lagarbete mellan lärarna

  • Lärarna kan fokusera på de ämnen de är bäst på

  • Rektor finns mitt i verksamheten och tillgänglig för eleverna

Möten mellan människor har de verkligen lyckats med, alldeles för många människor på alldeles för lösa grunder enligt mig. Möten mellan skolämnen, lärarna kan fokusera på de ämnen de är bäst på har de verkligen inte lyckats med då lärarna inte samarbetar överhuvudtaget, se även lagarbete mellan lärarna. Ökad trygghet bland elever och personal kan jag inte tänka mig att ens personalen håller med om, eleverna är absolut inte trygga, de vet inte ens vad de har för lärare när de går till skolan än mindre vad som förväntas av dem. Tillgängliga vuxna och mer tid med eleverna finns det definitivt inte, inga telefonnummer fungerar, de vuxna som finns i klassen har fullt upp med att hålla ner ljudnivå och lästesta eleverna. Nya möjligheter i undervisningen finns inte på något vis, snarare färre möjligheter. Rektor finns mitt i verksamheten och tillgänglig för eleverna vill jag dock säga verkar funka bra. I fredags var jag med i klassen och rektorn gick då in som vikarie hela dagen för klassen. Barnen vet vem rektorn är och rektorn är i allra högsta grad aktiv.


Dagens lärdom: Av 9 möjliga vinster får L's klass klara sig med 1.

1 kommentar:

  1. Nej, fy fanken! Jag får ont i magen när jag läser. Det är helt obegripligt att det kan få vara så.

    SvaraRadera