söndag 11 mars 2012

Könsöverskridande uttryck, bara något för flickor?

Jag har letat bland våra barnböcker här hemma efter böcker där huvudpersonen är på något vis könsöverskridande. Alltså inte stereotyp flicka eller pojke. Jag hittade ett gäng där huvudpersonen är en flicka, det var roligt. Det var svårare med en pojke. Jag hittade en bok, där nannyn är en man.

På något symboliserar detta hela samhällsstrukturen. Det är mer okej att vara lite manlig som kvinna, eller i alla fall göra manliga saker eftersom mannen är norm och de manliga sakerna är lite bättre än de kvinnliga. Att en pojke i en barnbok skulle ta några flickiga attribut eller uttryck det är i det närmaste otänkbart.

Det är lite så vi gör i frågorna om kvinnors lön och mäns föräldraledighet. Det är väldigt väldigt viktigt att kvinnor får högre lön, för höga löner är viktiga, väldigt viktiga. För det har ju männen. Mäns föräldraledighet är ju också viktig, men kanske inte väldigt väldigt viktig. För högre lön är bättre än föräldraledighet eftersom högre lön är något manligt.

Dagens lärdom: Att vara en pojkig flicka är åtråvärt, att vara en flickig pojke är skam.

3 kommentarer:

  1. ....och jag brukar undra vad "man" menar med "det var en kvinnlig chaufför", "det var en manlig sjuksköterska".

    Säger man lika självklart det var en manlig chaufför....?

    Och så har vi fotboll och damfotboll, hockey och damhockey....ehhh, hur tänker vi då då?

    Har just lyssnat på Nordegren i P1....idag om läxors vara eller icke vara.
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3061&artikel=5010871

    SvaraRadera
  2. Kenta och barbisarna av Pija Lindenbaum gillar vi här hemma!

    SvaraRadera
  3. Kenta och barbisarna tar jag som ett tips och kollar upp. Tack Anna.

    Och Tack Gunilla för tipset.

    SvaraRadera