Vad händer om...man går på äggen?

Dagens lärdom: Tillsammans kan en grupp vara okrossbar.
(Filmen är en reklamfilm för och av Tomtits Experiment.)

Den som har mest när vi dör vinner

Vi behöver omorganisera och byta och ändra i vårt hem. Sängar ska byta plats, garderober ska bort, vinterkläder ska fram och framförallt ska allt onödigt bort. Onödigt, tänker jag, det är sådant som ingen tycker om och slänger de extra dammsugarmunstyckena. Onödigt, tänker den andra vuxna i familjen, det är sådant som inte fyller någon funktion eller sådant som vi har flera av och slänger tre par blommiga gardiner. Tankekrock.

Men om jag någon gång har tänkt att vi har mycket saker så är det ingenting mot vad jag har insett nu.
Vi har så mycket saker att det är ett under att vi har någonstans att sitta.

Dagens lärdom: Om man vill veta hur mycket saker man har på riktigt ska man dra fram
allting samtidigt och sortera det. Då vet man.

Reflektera, mångfald och utmana tankar

Om vi nu har fastställt att vi vill att barn ska lära sig saker så behöver vi komma vidare med det. Eva Johansson och Ingrid Pramling-Samuelsson har skrivit en bok som heter Förskolan- barns första skola! där jag tolkar det som Doverborg och Anstett skriver i kapitel 4 som att det finns tre grundstenar för utvecklingspedagogikstanken när det kommer till dokumentera barns utveckling och lärande i förskolan ur barnens perspektiv.

• att får barn att tala och reflektera


• att ta tillvara mångfalden av barns idéer


• att skapa och fånga situationer som kan utmana barns tankar

Benn tar i kapitel 5 upp tre aspekter som kan frammana och hjälpa barns lärprocesser.

• den lärandes vilja och lust


• den lärandes egna aktivitet


• ett socialt sammanhang

Klappat och klart, klart som korvspad.

Dagens lärdom: Det finns litteratur på den kurs jag just nu läser som inte alls är svår eller obegriplig och jag vet nu hur jag ska tänka när det kommer till dokumentation.

Trygghet i skolan

Det har varit en tuff start. En tung och arbetssam start mellan oss och skolan. Den äldsta av våra barn har nu kommit hela vägen till år 2 och vill inte längre gå till skolan, har ont i huvudet, ont i magen och vill att helgerna ska vara längre. I år 0 fick L inget stöd och ingen hjälp av sina lärare. I år 1 fick L träffa sin lärare två av fem dagar i veckan. I år 2, som i och för sig inte kommit så långt, har L fortfarande inte en fast lärare, klassen är helt oregerlig och i klassrummet är det så stökigt att det inte kan ha finnuts någon städning på flera veckor. Hela klassen uttrycker (på olika sätt såklart) att allt är fel.

Pia Björklid är författare till en översikt om Lärande och fysisk miljö. Den fysiska miljön handlar lika mycket om den pedagogiska atmosfären och de tu tillsammans utgör lärandemiljön. Den fysiska miljön är viktig, bland annat är det väsentligt att klassrummet är ordnat och städat. Man skulle kunna summera det till: en yttre struktur ger en inre struktur. Men jag pratar inte om militärövningsexempel eller alla stöpta i samma mall eller pedantiskt rent där den viktigaste lärdomen är att mappen är till för att läxpapprena ska komma tillbaka ovikta. Nej, jag pratar om trygghet. Alla barn behöver trygghet.

"Det är lättare att lära om man mår bra och känner sig trygg i skolan.
Lärandet och kunskap kan ge en känsla av sammanhang och självkänsla som kan göra
att man mår bra och att man även känner sig trygg." Citatet är från Folkhälsoguiden.

På kommunens hemsida kan man läsa om kommunens skolmodell. Här är vinsterna enligt kommunen.

• Möten mellan människor


• Möten mellan skolämnen


• Ökad trygghet bland elever och personal


• Tillgängliga vuxna


• Mer tid med eleverna


• Nya möjligheter i undervisningen – med flexiblare gruppindelningar, flexiblare ytor och gränsöverskridande ämnen


• Lagarbete mellan lärarna


• Lärarna kan fokusera på de ämnen de är bäst på


• Rektor finns mitt i verksamheten och tillgänglig för eleverna

Möten mellan människor har de verkligen lyckats med, alldeles för många människor på alldeles för lösa grunder enligt mig. Möten mellan skolämnen, lärarna kan fokusera på de ämnen de är bäst på har de verkligen inte lyckats med då lärarna inte samarbetar överhuvudtaget, se även lagarbete mellan lärarna. Ökad trygghet bland elever och personal kan jag inte tänka mig att ens personalen håller med om, eleverna är absolut inte trygga, de vet inte ens vad de har för lärare när de går till skolan än mindre vad som förväntas av dem. Tillgängliga vuxna och mer tid med eleverna finns det definitivt inte, inga telefonnummer fungerar, de vuxna som finns i klassen har fullt upp med att hålla ner ljudnivå och lästesta eleverna. Nya möjligheter i undervisningen finns inte på något vis, snarare färre möjligheter. Rektor finns mitt i verksamheten och tillgänglig för eleverna vill jag dock säga verkar funka bra. I fredags var jag med i klassen och rektorn gick då in som vikarie hela dagen för klassen. Barnen vet vem rektorn är och rektorn är i allra högsta grad aktiv.

Dagens lärdom: Av 9 möjliga vinster får L's klass klara sig med 1.

"De leker ju bara"

I vår familj är det inte okej att någon leker våldslek. Det är så oerhört svårt och tungt och jobbigt att efterhålla, stå upp för och argumentera för. På ett plan håller de flesta andra vuxna med mig, men de tycker alltid att det finns tillfällen då våld är tillåtet.

Men vad jag känner är att barn inte kan förstå gränsen, inte kan veta gränsen. Vi behöver komma bort från våldet, bort bort bort.

Vi ska inte använda krig som lösning när vi är vuxna så vi behöver inte träna på det som barn. Vi ska inte vara superhjältar som slåss när vi är vuxna, vi kan vara andra superhjältar som har andra färdigheter som inte är våldsrelaterade.

Det finns misstankar om att det var ett barn som mördade pojken i Ljungby. Många skulle använda argumentet "att det är ett barn som inte representerar alla" eller "att det är något fel på just det barnet". Jag tror inte alls att det är hela sanningen.

Våld ingår i alldeles för stor utsträckning i barns uppfostran idag, inte i form av barnaga utan i form av film, lek, tv- och dataspel.

Lady Dahmer lägger även till genusaspekten, som jag håller med om. Flickor stoppas generellt hela tiden medan pojkar tillåts mycket mer. Det är även så att vuxna förväntar sig att pojkar ska "vålda" och det är väl allmänt känt att barn gör vad som förväntas av dem.

Dagens lärdom: Det kan vara så att ett barn har mördat en 4-åring under en lek.

Att sammanfatta

Det här är en sammanfattning av vår redovisning om barnets utveckling och faderns roll.

Dagens lärdom: Skratt är viktigt för inlärning.

Auktoritär eller auktoritativ

Edlund och Williams beskriver i en uppsats olika föräldrastilars påverkan på gymnasieungdomars empatiska förmåga och använder där tre exempel på föräldrastilar.
-auktoritär
-auktoritativ
-släpphänt
Enligt Edlund och Williams uppsats ger den auktoritativa föräldrastilen mest empatiska barn.

Den här morgon tänkte jag göra slag i saken och vara mer auktoritativ och mindre auktoritär. Här nedan ser ni resultatet.


Julian går till förskolan iklädd tomtedräkt idag.

Dagens lärdom: Auktoritativ har sin fina sidor.

Leka i skolan

Inom skolvärlden finns det olika metoder och studier för att mäta och se vilka skolor som är "bäst". Det finns naturligtvis olika uppfattningar om vad man bör mäta. Om vi ponerar att resultatet från eleverna är något bra att mäta så finns det något som kallas PISA. PISA är ett projekt som undersöker "i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden." citat från Skolverkets hemsida.

Av någon anledning hamnar Finland alltid högt upp på listan över länder som får fram femtonåriga elever som är rustade för framtiden. Nu kan det vara så att framgångssagan har fått ett svar som skulle kunna hjälpa alla andra länder som inte når så högt i PISA (som Sverige till exempel).

På den här bloggen berättar Kari Louhivuori, rektor på skolan Kirkkojärvi School i Espoo, varför finska skolor är så bra.
"The answer is highly trained teachers, short school-days, lots of playtime, not too much homework, long holidays, no testing, no competition between schools, and trusting in teachers and schools.
This may sound like a joke, but it’s not. In Finland, the profession of teaching is quite popular and highly valued."
Lek alltså, korta skoldagar, inga prov, inget tävlande och tillit till lärare och skolan.
Som av en ren händelse råkar det vara så att just min lärarutbildning handlar just om lekens betydelse i lärandet.

Dagens lärdom: Ibland i livet tar man just rätt kliv i just rätt riktning vid just rätt tidpunkt.

Sturehof's slott

En höstdag tog vi oss en utflyktstur. Eftersom vi inte hade matsäck med oss och helst ville vara ute föll valet på Sturehof's slott i Botkyrka. Där kan man äta gott och vara ute.

Om vädret tillåter finns det en fantastisk trädgård att utnyttja medan man äter. Den kan tjäna som vilobädd.

Och lekyta.
Och när hungern blir alltför kännbar så kan Voltaire&Vänner erbjuda flera härliga alternativ.

Som Kalkonbröstsallad på ugnsrostade rotsaker.

Eller en dignande räkmacka.
Priserna är inte budgetvariant men smakerna är värda miljoner.

Efter maten kan man ta en promenad i maklig takt ner till...

Sturehofs Krukmakeri.

Där är gudagott att vara.

Och om barnen är friluftsmänniskor så finns det ett friluftsdass vid parkeringen men för människor som gillar flärd finns det naturligtvis toalett vid caféet.

Dagens lärdom: Någon i familjen är en äkta campare.

Kronärtskocksblomma

Dagens lärdom: Kronärtskockan har en fantastisk blomma.

Kronärtskocka

Under sommaren och hösten är färsk kronärtskocka en fullträff hemma hos oss. Under vintern kan vi inte äta oss mätta på olika inlagda kronärtskockor.

Här ovanför visar Chez Lukas förberedelser och hur man kokar en kronärtskocka. Citron verkar vara ledord. När vi kokat den ställer vi upp skockan och drar loss bladen och doppar dem i saltat smör. Någon i familjen väntar på hjärtat. Om man vill spetsa till det och anstränga sig lite extra kan man använda ett recept.

Dagens lärdom: Man ska bryta av stjälken på kronärtskockan.

The ukulele-motion

I ett totalt anarkistiskt och hett ögonblick i min lärarstudentkarriär bestämde jag mig för att lära mig spela ukulele och att vara någorlunda lärd till den dag jag tar min lärarexamen. På min jakt efter ukulele-lärdom har jag införskaffat mig en bok med Lätta låtar på ukulele vilken jag använder som en galning. Det jag saknar är grundförståelsen för ukulelen och dess toner. Jag har ännu inte funnit det jag söker på internet men däremot har jag hittat en ukulele-blogg och en ukulele-klubb. Härliga tider.

Dagens lärdom: Det finns en ukulele-klubb. Det kostar 250 kr/år att vara med.

-76 -76, var har du tagit vägen nu?

på en loppisrunda fyndade jag denna pixi-bok från 1976.

Fantastiska illustrationer, fantastiska färger.
Fantastiska frågor.

Och naturligtvis fantastiska tankegångar. 1976, var tog det tänket vägen på vägen till 2000-talet?

Dagens lärdom: Man kan tro att man kommit en bit på väg men egentligen har man hamnat tio steg tillbaka.

Näktergalen

Jag är iväg på kvinnohelg och ringer då såklart till mina barn och fråga hur deras dag har varit. Igår när jag pratade med den fantastiska A fick jag veta vad de lärt sig i skolan. De hade lärt sig om flyttfåglar och stannfåglar. A berättade att domherren är en stannfågel och näktergalen en flyttfågel. Jag trodde inte att näktergalar levde i Sverige. Där hade jag fel.


Dagens lärdom: Näktergalar finns i Sverige och är Ölands landskapsfågel.

Svart katt vit katt

I helgen besökte jag min lilla bror. Den där lilla som är universitetsstudent, lite skäggig haka och bygger en veranda på semestern. Den brodern har precis flyttat till en ny lägenhet med sin sambo. Hos dem hälsade jag på.
De unga gillar en svartvit värld. Vita väggar, svarta möbler, vita möbler och svarta detaljer.

Jag hade med mig äpplen som inflyttningspresent. Och en gästbok. Och trädgårdshandskar.

Dagens lärdom: Det går att finna färgklickar även i de svartvitas värld.

Över ån efter Vattenpalatset

Det blev en lång födelsedag, från kl 06.00 hela vägen till klockan 21.00. Hela dagen lång.

Eftersom stadens badhus hade nedsläckt verksamhet just den här dagen av alla dagar så fick vi vackert gå den långa omvägen över ån efter annat vatten.

Det blev en hit. Aldrig har vår familj varit så ense om något som vi är om att Vattenpalatset i Eskilstuna är värd en ordentlig omväg.

Dagens lärdom: Var inte så förbaskat inskränkt utan våga testa något annat någon gång. Gärna utan att ha kniven mot strupen så att säga.